We develop methods that make it enriching and fun to get together with people who are different from you.
Better partner, friend and colleague
Better organization without silos
Better society with understanding of others
Bubbelhoppa
för att förstå andra, överbrygga skillnader
och hitta nya idéer
Foto: Lars Joelsson
Bubbelhoppa
Att bubblahoppa är att träffa och få kontakt med människor från annan bakgrund eller med olika kunskaper, övertygelser eller åsikter. Syftet är att öka förståelsen och få kunskap som du annars inte skulle stöta på.
Att träna förmågor att möta oliktänkande är bra för dig, för ditt yrkesliv och för samhället i stort.
För dig
Du kan få bättre självkännedom, bredare perspektiv och ett mer spännande liv. Du kan utvecklas som partner, vän eller förälder.
För ditt yrkesliv
Du kan bli en bättre kollega eller chef. När du kan sätta dig själv i andras skor blir du mer empatisk, kreativ och innovativ. Du kan använda bubble-hopping i din organisation för att stimulera kreativitet, kunskapsdelning och innovation eller för att överbrygga klyftor inom organisationen. Eller så kan du använda bubbelhoppa-metoden för att brygga mellan organisationer, sektorer och yrken.
För samhället
Du kan bidra till att överbrygga klyftor mellan människor och grupper. Om du pratar om ditt bubbelhoppande på ett icke-polariserande sätt och får andra att hoppa mellan bubblorna, kan du bidra till en värld med mindre oro, hat och konflikter.
Att bubbelhoppa är en inställning
till livet.
Bubbelhoppning i korthet
Börja med bubblor
Vi börjar med att utforska bubblor och hur de delar upp människor. Vi reflekterar över fördelarna med att hoppa, och varför mindtraps och triggers kan göra det svårt att få kontakt med dem som inte liknar dig själv.
Ibland utforskar vi också vikten av att ha både bindande och överbryggande "socialt kapital" samt ämnen som "affektiv polarisering" och "filterbubblor". Det beror på sammanhanget.
Foto: Mattias Edvall
Med tillstånd av. Cirkus Cirkör
Artist: Jan Unestam
Fika undersöker också hur konst kan hjälpa till att överbrygga klyftor – och cirkus är ett exempel.
Lär dig färdigheterna
Vi lär oss användbara färdigheter för bubbelhoppning – och livet i allmänhet.
Den första färdigheten är att lyssna .
​
Att lyssna är svårt. Så vi använder en enkel modell med fyra nivåer, lånad och anpassad av Otto Scharmer. Det är lätt att fastna på nivå ett i denna modell. Det är väldigt givande att nå nivå fyra.
​
1) Bekräfta . På den första nivån av lyssnande uppmärksammar vi det vi redan vet. Vi söker bekräftelse och inget nytt tränger igenom vår bubbla.
​
2) Bredda . På den andra nivån av lyssnande märker vi saker som vi inte visste tidigare. Ny information, ny fakta, ny kunskap. Det räcker inte om vi vill överbrygga klyftor.
​
3) Empatisk. På den tredje nivån flyttar vi vårt lyssnande till empatiskt lyssnande. Vi börjar se situationen genom den andras ögon och försöker förstå deras perspektiv. Det är här vi åtminstone måste komma i bubbelhoppning.
4) Generativ. Men om vi verkligen vill överbrygga klyftor måste vi gå över till den fjärde och sista nivån, generativt lyssnande. Det är grunden för samskapande. Hur kan vi tillsammans lösa problem?
Den andra färdigheten är att ställa frågor.
Det finns många sätt att starta en konversation, här är en fråga att prova:
"Hur var det när du växte upp?"
​
​
Den fungerar bra i vissa situationer.
Här är tre typer av avsikter vi utforskar till bli bättre på att ställa frågor:
1. Utforska motiv.
Försök att förstå motiven bakom den andra personens ståndpunkt. Varför har något blivit så viktigt för den andra personen?
​
2. Dela och byt perspektiv.
Dela din egen historia och reflektera över varandras känslor och situation. Hur känner den andra personen när du delar din berättelse? Och tvärtom.
​
3. Gå framåt.
Försök att hitta en gemensam grund och en väg framåt för att prata om idéer för att göra saker lite bättre. Hur skulle den andra personen lösa problemet du pratar om? Var kunde du träffas?
Ordningen på dessa frågor beror på situationen och samtalet. Och kom ihåg att inte bara fråga den andra personen, utan även dig själv. För att överbrygga klyftor behöver vi utveckla vår egen självmedvetenhet.
Den tredje och sista färdigheten är att dela .
Det kommer aldrig att räcka med att bara fråga och lyssna, du behöver också dela med dig av dina egna tankar. Annars blir du en förhörsledare, och det ger inte ett givande samtal.
Så, hur delar du?
Om du inte håller med någon visar forskning att det inte är en bra idé att argumentera med fakta. Det är samtalet leder bättre framåt när du delar din egen historia på ett icke-dömande sätt. Ni kommer hitta gemensamma nämnare att utgå ifrån.
Vidare kan du försöka:
1) Erkänn den andra personens perspektiv.
Det visar att du har lyssnat. Upprepa vad den andra personen har sagt med dina egna ord. Fråga om du förstått det rätt.
​
2) Leta efter och betona gemensamma drag .
Även om ni inte är överens om ett ämne, finns det förmodligen andra saker som ni har gemensamt. När du märker en likhet, påpeka den.
​
3) Var inte tvärsäker
Använd ord som förmodligen, kan, kanske etc. Placera inte människor i fasta kategorier. Och kom ihåg: du kanske har fel. Den andra personen kan ha en poäng eller två. Och var inte rädd för att använda humor.
​
4) Se upp för skam.
Uppträd inte moraliskt överlägset eller nedlåtande. Det sista du vill göra är att väcka skam hos den andra personen. Eller i dig själv.
​
5) Slutligen: var ödmjuk.
Se till att erkänna misstag och be om ursäkt om någon känner sig sårad av dina kommentarer. Var en förebild. Använd lite självironisk humor.
Nu kanske du hävdar att samma regler inte gäller för alla. Det är sant. Det finns till exempel kulturella skillnader i hur vi kommunicerar. Och ord tolkas olika, beroende på vem som uttalar dem.
​
Kommunikation går också långt bortom ord. Kanske ännu viktigare är tonen i din röst, ditt ansiktsuttryck och kroppshållning. Öva och be om feedback.
​
Efter att ha lärt dig och övat på dessa färdigheter är du redo att bubbla-hop. Börja med att sätta en avsikt. Vi använder vanligtvis intentioner som "Jag ska försöka hålla ett öppet sinne". Sedan ställer du in och genomför ett möte med någon du är nyfiken på och tränar på ovanstående färdigheter.
​
Sedan är det bara att välja vem du vill bubbla med och hitta en bra plats att träffas på är. Att träffas online är bättre än att inte bubbelhoppa.
Dags att hoppa och reflektera
Efter att ha lärt dig och övat på dessa färdigheter är du redo att bubbla-hop. Börja med att sätta en avsikt. Vi använder vanligtvis intentioner som "Jag ska försöka hålla ett öppet sinne". Sedan ställer du in och genomför ett möte med någon du är nyfiken på. Ju mer du gör det, desto mer kommer du att förstå.
​
Pandemin har visat att bubbelhoppning kan göras både i verkligheten, kanske över en promenad, eller digitalt. Att välja vem man ska bubbla med och hitta en bra plats att träffas på är viktiga delar av processen.
Efter hoppet tränar vi berättande på ett icke-polariserande sätt och reflekterar över vad du lärt dig av hoppet. Du tar också fram en handlingsplan med dina nästa steg. Det är när du beskriver och sprider insikter från ditt bubbelhoppande som det kommer att påverka – för andra människor, i din organisation och i samhället.